Jennie har ju redan berättat om dagen (se nedan), men jag vill gärna tillägga att vi också fått oss till livs en stänk patriotism som i alla fall inte jag är van vid. Innan nöjesparken öppnade sina portar spelade de nationalsången (den amerikanska alltså) och runt omkring oss sjöng amerikanerna högtidligt med.

Lite udda kändes det men eftersom alla amerikaner vi träffat på är ordentligt trevliga är jag beredd att stå ut... Dessutom tvingas jag i hemlighet erkänna att det var lite pampigt också.

Slutligen kan sägas att vi har fotografier från dagen (så att ni får se att vi idag haft sommarvärme och kul) men kamerans batteri dog innan vi hann ladda upp dem så bilderna får vi återkomma till.

Hälsar

Patrik

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så här sitter man i väntans tider. En lång tid och därav plural.  Då får man titta på gamla bilder istället. Vi inser ju att vi fotograferat lite under resorna vi gjort.  Paris, höstlov. Fyra år sedan redan. Jossan fick börja högstadiet med att b...

Sitter här och funderar över hur semestern verkligen var. Slutsatsen är nog att den var rätt bra i alla fall. Svårt att misslyckas i #London . Nuvarande skrivbordsunderlägget by the way     Vad minns vi mest då? Jo, vi var ju på musikal. Londo...

Den där luringen Paddington Station. Den var ju där, bakom ryggen på oss, hela tiden.   Det har varit en tuff vecka. Åter beger sig föräldrarna ut på egna äventyr. Barnen tar sovmorgon. En liten förmiddagspromenad från hotellet till Tottenham Cou...

Boken och filmerna börjar under en trapp - det gör studioturen också   Turen börjar pedagogiskt med en film där huvudrollsinnehavarna talar om att folket bakom kameran är de som gör filmen och nu ska vi få veta några hemligheter. Och det löftet ...

När man kör på fel sida vägen, är det mer än det uppenbara som är problematiskt. Hela bilen är spegelvänd och inte alls där den brukar vara. Lyckligtvis hade vi en automat i litet format. En Audi, så att alla skulle förvänta sig galenskaper. I början...