Att shoppa med min man är som att kryssa mellan budget och lyx. Raka vägen från Primark (Där jag roffade åt mig en stadig kasse kläder) till Selfridge där vi bara tittade på – ja, mest prislapparna faktiskt. När vi senare var på Museum of London tittade vi på deras första hiss. Lyx är ledordet här.

Därifrån gick vi till HM. Alex handlade ju där i Helsingfors så Patrik ville inte vara sämre i London. (Alex handlade senare på HM i Bayswater så hon höll traditionen uppe) Slutligen handlade han hos John Nånting innan han var nöjd. John Nånting verkade vara ett ganska bra ställe, men nu var det dags att leta upp barnen som vid detta lag varit på drift en timme eller så. Nedan jag med mina Empowermints!

Vi hann in en snabbtitt på Carnaby street där jag hittade en jätterolig prylbutik. Ibland är det synd att man inte har nånstans att göra av alla prylar…

Efter en vända på Hamleys med kungliga inslag tog vi en paus på hotellet inför nästa äventyr – Brittish museum. Nya favoriter blev klockorna. Mumierna fick delad uppmärksamhet. Alex fastande för kilskriften och Jossan höll föreläsning för Patrik om tecknandets utveckling – hon har ju gått kurs med hembygdsförbundet!

Några böcker rikare drog vi sedan vidare mot den traditionella lasagnerestaurangen. Vi gick in, satte oss, beställde lite dricka och sedan började vi studera menyn. Ny deal vänner. Italienskt ja. Men vi stod inför en organisk, vegetarisk meny. Två sorters pizza och en pasta senare var vi alla nöjda med maten. Organisk cola och öl hade också hunnits med. ”Amico Bio” blev en positiv överraskning!

För att fullfölja en eventuellt påbörjad detox fick vi nu uppleva semesterns värsta regnskur. Hela eftermiddagen hade vi lurat regnet, men nu kom det ikapp och oss promenaden till tunnelbanan blev inte i makligt tempo…

Kalle på Spången, den grekiska restaurangen runt hörnet